Idag känns det som att det aldrig kommer hända...att vi aldrig kommer bli föräldrar..
Jag har varit så ledsen idag, grät en skvätt när mannen kom hem och kände mig liten och ynklig..
Hela mitt liv har jag längtat efter att få bli mamma..när andra längtat efter att bli brandmän, sjuksköterskor eller vetrinärer så ville jag bli mamma. Visst hade jag tankar på att jag kanske ville jobba i en kyrka när jag blev stor, men det absolut viktigaste för mig var att bli mamma..och det har det alltid varit..
Jag har jobbat i kyrka, jag har gjort saker jag drömt om och har inget kvar på min bucketlist, förutom att bli mamma. Alla drömmar jag har kunnat påverka har jag gjort. Jag har rest, gjort galna saker, har snart en examen och sen heltidsjobb med något jag kämpat för att bli. Men mamma då?! Det är en dröm som idag känns helt omöjlig.
Jag vet, det är inte omöjligt...men idag känns det så..jag tvivlar på allt idag. Tvivlar på mig själv, på den Gud jag tror på och om Han nånsin hör min bön!?
Jag har bara en önskan...att få ge min man och mig ett barn..att få bli en familj..bara en enda önskan..men kommer det nånsin hända? Och om det inte händer, hur hanterar jag det?!
Låg dag idag som sagt...
Gud, hör du mig?!
Kram! Vet hur det känns...håller alla tummar jag har för att det ska gå vägen för er när det väl är dags för IVF!
SvaraRaderaTack! <3
Radera