lördag 20 februari 2016

Tomhet.

Ja, så är det. Tomhet. Drömmen om att det skulle funka denna gång tog hastigt slut och vi grät hela torsdagen. Våra fina vänner kom över på torsdagskvällen och tröstade. Så fina! Jag stannade hemma från jobbet på fredagen, grät och tog det där dumma testet för att få det ur vägen. Sen storstädade jag lägenheten för att få bort allt som påminde om IVF, alla papper, kartonger..skönt att få bort allt! Fick blombud från familjen som va helt fantastiskt fint! Och så kom en fin vän med hennes dotter förbi med blommor och choklad. Så himla fint! Vi känner oss helt omslutna av kärlek från alla fina människor som vi har i vårt liv.
Idag, lördag, känns livet lite lättare igen. Såklart ledsna över att det inte blev något denna gång. Men vi får försöka igen, D är helt inne på att vi ska försöka och övertygad om att det kommer gå bra! Bästa mannen. Idag när jag vaknade hade han redan gått upp och fixat en helt underbar frukost. Ikväll har vi bokat bord på resturang och ska äta gott tillsammans. Så vi mår bra. Vi har det så fantastiskt bra mitt i den här sorgen och kampen som vi faktiskt går igenom. Tillsammans är vi starka!




Lördagsfrukost a la mannen

4 kommentarer:

  1. En virtuell kram.. 😔
    Vad skönt att höra att ni har goda vänner som stöder och är närvarande.

    SvaraRadera
  2. Hittade din blogg idag! Jag måste först börja med att beklaga!! Läst igenom lite vad ni har fått gå igenom o herregud liksom inget någon ska behöva uppleva!! Du o din man verkar ändå visa sån styrka o tröst i varandra så fint! Tycker ni är starka o jag hoppas verkligen att ni snart når ert mål. För hjälp som ni fått kämpa. Hoppas att ni fortsätter vara lika starka o fina tillsammans då tror jag att ni två tillsammans kan klara av allt o lite till. Massa kramar till dig fina tappra kvinna. Nu är det dags att er tur vänder. Kram cicci

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men åh, tusen tack! Så oerhört fina ord. Tack!! ♡

      Radera