Glad!

Mitt i all väntan och längtan så är jag så enormt lycklig..och tacksam. Jag och min fina man har det så bra, verkligen bra. Jag njuter varje sekund och även om vi aldrig skulle kunna få barn så gör Han mig så lycklig och det är väl det viktigaste, eller hur!? Att vi två fungerar, mår bra och gör varandra lyckliga..utan det så går det ju inte..

Att varje dag få vakna bredvid min man, att få skratta, busa, mysa och bara va..jag älskar det. Utan detta skulle längtan efter ett barn vara outhärdlig..vissa dagar längtar jag så att det gör ont, men då kommer D och påminner mig om vårat härliga liv, och att en dag så har vi vårt barn och det kommer vara så älskat och efterlängtat..sen tröstar han mig och får mig att skratta..och då går längtan lättare att hantera.

Så, mitt i all smärta, oro, längtan ...så finns en grundglädje och frid där som är tryggheten vi lutar oss mot. En dag kommer vi också få ett barn, det är en visshet vi bär med oss genom allt..