Visshet.

Vi har en tro min man och jag..en tro på Jesus..och utan den vet jag inte vart vi skulle ta vägen..

Vår tro bär oss genom allt..utan Guds hjälp hade vi inte varit där vi är idag.

Jag borde bli bitter. Jag borde tappa min tro för han svarar ju inte på era böner om barn..
Kanske tänker du så? Men såhär tänker jag:

Jag har suckat till Gud så många gånger,jag har bett och verkligen sagt till Honom hur mycket jag längtar..jag vet att Han vet hur mycket vi längtar efter ett barn! Jag vet också att det är en lätt sak för Honom att ge oss den gåvan..varför det inte händer, det vet inte jag..men jag kan inte bli bitter, jag kan inte sluta tro. Det är ju min tro som håller mig uppe!
Sen har jag varit arg..så enormt arg på Gud. Jag har skällt, skrikit och gråtit..men det är en annan sak..för jag vet att Han klarar det. Han står fast,Han lämnar aldrig och när jag är ledsen tröstar Han!

Jag har fått känna Guds omsorg och kärlek gång på gång på gång och det kan jag aldrig lämna!

Att få ett barn, för ett barn får man, man skaffar inte ett barn..att få ett barn är inget man kan ta för givet. Varje barn är en gåva! Och tills den gåvan bor hos oss så kommer vi tacka Gud för allt det goda vi har. Vi kommer lovsjunga och tillbe med hela våra hjärtan! Vi kommer gråta och bli arga! Vi kommer undra och fråga..men aldrig överge vår tro.. tron är en visshet om det vi inte ser, en övertygelse i våra hjärtan..och det kan ingen ta ifrån oss.

Det är ju tillsammans med Jesus som vi klarar av denna resan..denna långa väntan..

Vi går på livets väg. Där kan allting hända men vi kan vara trygga för vi har Jesus med oss!

Vi står på Hans ord och vi får leva i det..vissa dagar är det lättare än andra..men löftet om att Han är med är alltid där..och de dagar jag gråter finns Han där och de dagar jag skrattar finns Han där..