Mardrömsresan

Ja..denna resa är sannerligen inte lätt.


I lördags var vi ju tillbaka på ultraljud för att kolla tillväxten på äggen. Väl där så hade inte äggen växt någonting. Krasch, igen.. läkaren höjde dosen puregon och nu till 175 enheter. Nytt ultraljud på måndag. Jag kraschade i soffan och grät hela dagen..


Måndagen kom och ultraljudet visade stora fina äggblåsor. Lycka!

Äggplock bokades till onsdag.


Men, lyckan stannade där. För min kropp visade symtom på överstimulering så vi fick veta att äggplocket blir av, men det blir en total återfrysning av äggen och alltså ingen insättning denna gång utan min kropp måste vila.
Krasch igen, men efter några timmar kunde vi acceptera det och inse att det viktigaste är ju att vi ger äggen så bra förutsättningar som möjligt.


Vi fick dock inte ta ovitrelle som ägglossningsspruta utan ett annat preparat som hette..supra..nåt.. För de vågade inte ge mig ovitrelle med mina höga hormonhalter.

Sagt och gjort, ägglossningssprutan togs i måndags kväll och sen väntade vi in onsdag.


Onsdagen kom och det var äntligen dags för äggplock. Spännande! Blev mottagna på fertilitetsenheten av helt fantastisk personal som tog hand om oss. Vi var par 2 i kön så vi fick vänta ett tag, men det var bara mysigt. Vi låg där i sjukhussängen och spelade spel och pratade medan vi väntade.


Sen var det dags. Jag fick lägga mig i stolen och David fick sitta vid mitt huvud. Två fantastiska barnmorskor vid min sida och en duktig läkare som skulle plocka ut äggblåsorna..så långt gick allt bra.


Bedövningen gick bra, men när hon stack in nålen in i äggstocken för att suga ut äggblåsorna, det sticket gjorde riktigt ont..men resten gick bra! En äggblåsa..två..tre..nio..stopp. INGA ÄGG! Det fanns inga ägg i mina äggblåsor..ägglossningssprutan hade inte gjort sitt jobb.


Tårar och ännu en krasch..ska ingenting gå bra nångång!?


Vi fick avbryta så skulle läkaren tänka ut lösningen på detta.




Vi fick vänta ca 1 timma innan läkaren kom, 1 timma med såå många frågor..
När läkaren kom berättade hon att de ska försöka rädda detta och försöka se om vi kan göra ett nytt försök på måndag. Så nu ska jag "surfa" fram till måndag. Det innebär att de hoppas att mitt hormonvärde ska sjunka så jag kan ta ovitrellen, och att jag får ta orgalutran under tiden så inte äggen lossnar medan jag "surfar".


Kära värld..tror att allt som "inte borde kunna hända" eller "detta är väldigt ovantligt", det händer mig och oss på denna resa,




Så där är jag nu, surfare..tar ogalutran på kvällarna och tar blodprov varje morgon för att följa hormonnivån i kroppen.


Jag mår så dåligt. Kroppen är helt färdig, jag orkar ingenting. Har ont i magen, är såå trött och psykiskt låg.


David kom hem med blommor och choklad igår när vi kom hem efter äggplocket och jag hade fått sova några timmar. VI har det så bra mitt i allt detta, det är jag så enormt TACKSAM för. Vi hade aldrig klarat detta utan varandras stöd. VI är grymma!


Sitter på jobbet nu, några timmar..vet dock inte hur jag ska orka..tror jag går hem snart, finns ingen energi i denna kroppen alls. Har stängt in mig på kontoret för all kontakt med människor får mig att gråta i princip..


Så så är det nu alltså. Vi surfar, de ska försöka rädda detta, och om äggblåsorna håller och inte spricker, så blir det nytt äggplock på måndag. Har dock ingen tro på detta, för allt har gått fel hitills, så har så svårt att tro att min kropp skulle hålla äggen tills på måndag..