Ultraljud

Idag var det alltså dags för ultraljud. För det första höll vi på att komma för sent, de bygger om parkeringar osv på sjukhuset så vi fick ingen parkering...tillslut fick D släppa av mig och leta parkering själv och så fick jag springa in till doktorn.

Jag anmälde mig i kassan och bad de vänta in min man..fick vänta en liten stund,sen kom läkaren och jag fick gå själv in till undersökningsrummet, ingen man i sikte. Läkarn sa till i receptionen att de skulle släppa in min man i rummet när han kom. Vi började prata om hur jag mår denna gång osv..jag mår faktiskt bättre, även om jag känner av hormonerna betydligt mer så mår jag ändå bättre tycker jag.

Sen fick jag lägga mig i stolen..eftersom D ännu inte syntes till började tårarna rinna..jag har uppenbarligen varit mer orolig än jag vågat erkänna för mig själv..så rädd att vi skulle få avbryta idag igen eller att jag hade för få eller för många ägg.. När vi satt vid matbordet igår och pratade om detta så sa D att han är hoppfull denna gång, han tror att det är vår tur nu! Medan jag mer förväntade mig allt som skulle kunna gå fel..

Iallafall, jag sätter mig i stolen och läkaren börjar undersöka...och det ser bra ut! Livmodern mår bra, jag har flera äggblåsor varav tillräckligt många är stora nog så vi kan fortsätta detta försök. Mitt i undersökningen kommer D äntligen in! Läkaren säger genast till honom att allt ser bra ut och jag får klä på mig igen..totalt 18 blåsor som behöver växa på sig lite men vi är med i matchen!

Vi ska fortsätta med sprutorna och samma mängd till lördag då vi ska på ett till ultraljud för att kolla att de växer som de ska, gör de det blir det äggplock på tisdag eller onsdag.

På vägen ut trillade tårar av lättnad och oro ner för kinderna. Lättad över att allt ser bra ut.men också oro över att det inte ska gå vägen nu..tror IVFen blev mer verklig helt plötsligt och jag blev rädd..igen..

Hemma idag, jag orkar inte jobba..behöver vila och vara hemma själv med mina tankar..skönt ibland.

D hoppas så på en junibebis nu, att gå runt med barnvagnen i sommar..jag vågar inte hoppas..jag lever för lördag..mer orkar jag inte tänka eller önska..