Möte.

Idag hade jag ett sånt härligt möte med en kollega på jobbet.

Jag satt på kontoret och så kom en av lärarna in och ville småprata lite. Vi pratade en stund och vi kom ganska snart in på ämnet barn och insåg att vi båda är i IVfträsket..och den känslan! Det var som att vi fann varandra på 5 sekunder. Helt plötsligt kunde vi prata sprutor, hormoner, känslomässiga berg och dalbanor: och förstå varandra! Det var en sån befrielse. Jag som inte har nån i min närhet som verkligen förstår vad vi går igenom, att helt plötsligt få möta nån som precis vet hur det är, det var en underbar känsla!

Så mötet med läraren blev så mkt mer än lite småprat under rasten, det blev en stund av att dela detta svåra som så få faktiskt förstår. Så tacksam för dagens möte!