tisdag 10 november 2015

Obehag.

Nu var det sådär längesen igen, men det händer inte så mycket. Mensen har kommit och gått. Kroppen mår bra. Jag har inga men efter den jobbiga perioden rent kroppsligt vilket är väldigt skönt. Rent känslomässigt mår jag också väldigt bra faktiskt. Det enda jag har märkt på mig hitills var igår.


Igår var jag på cellprovstagning. Inget jag var orolig över utan ren rutin bara. Gick in i rummet och träffade barnmorskan. Barnmorskan frågade mig om jag tyckte det var obehagligt att sätta mig i gynstolen. Jag sa att nej, jag är så van så det är inga problem. Berättade lite kort vad vi gått igenom och att jag legat i gynstol mer eller mindre varannan dag under september och oktober. Då frågade hon om jag klarade av att lägga mig där nu för att många som gått igenom en IVF tycker att det är jobbigt. Jag sa att det nog skulle gå bra och kände mig så glad och sådär lite kaxig om att jag minsann mår bra.

La mig i stolen och hon skulle börja undersöka. DÅ upptäckte jag något som jag inte hade trott, hur spänd jag blev av bara tanken på att hon skulle föra in något instrument osv. Under IVFen nu, dels äggplocket men kanske framförallt när de tömde mig på vätska. Det gjorde så fruktansvärt ont, när de tömde mig på vätskan fick jag ingen smärtlindring eller medicin, och de gjorde ju det flera flera gånger och sista gången var jag själv för de fick göra det så akut att D inte hann komma. Och DET har tydligen satt sina spår. Så OJ vad jag spände mig igår när hon skulle göra cellprovet och jag var själv med barnmorskan. Det var jag inte beredd på. Jag låg bara och försökte fokusera på att andas och väntade på det där hemska sticket. Det kom ju aldrig, för det var ju bara ett cellprov..men när undersökningen var över andades jag ut. Det gick ju bra men jag kände så starkt efteråt att vår tuffa resa från sista IVFen nog har påverkat mig mer än jag tror, och att jag kanske får vara beredd på att det kan dyka upp när jag minst anar det.


Jag är dock väldigt tacksam att jag ändå mår så pass bra efter vår resa.


Ska ge er det där receptet också som jag lovat. :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar